Upphovsrätt

Upphovsrätt

Begreppet upphovsrätt handlar om de rättigheter var och en som skapar något, en bild, en text, en låt eller något annat har i relation till det de har skapat. Den som har skapat ett verk som täcks av upphovsrätt kallas för upphovsman (oavsett om upphovsmannen är man eller kvinna).

Olika rättigheter

Den mest grundläggande rättigheten en upphovsman har är att erkännas som upphovsman, ingen har rätt att ta något som någon annan har gjort och uppge att man själv har gjort det.

Den rättigheten, och liknande rättigheter, brukar kallas för ideell eller moralisk, och tillfaller bara den som är upphovsman.

En annan rättighet man har som upphovsman är rätten att bestämma vem som får använda eller reproducera och sprida det man gjort, och vilka villkor som ska gälla för detta (till exempel vad eller om man ska ta betalt för att någon får använda verket på ett visst sätt).

Den här typen av rättigheter kallas nyttjanderätt. Dessa ekonomiska rättigheter kan ärvas eller överlåtas på någon annan (till exempel säljas). De gäller dessutom bara för en viss, i lag bestämd, skyddstid. När den tiden har gått ut är det fritt fram för vem som helst att använda verket som den vill. Verket hamnar, med ett engelskt ord, i "the public domain".

Alltså: som upphovsman har du alltid rätt att erkännas som upphovsman till ditt verk, men rätten att bestämma över hur ditt verk används kan du ge bort eller sälja som du vill, och gäller tills skyddstiden har gått ut, därefter är verket fritt att användas hur som helst av vem som helst.

Vad skyddas av upphovsrätt?

Den svenska upphovsrättslagen (URL) gäller för:

  • Litteratur, illustrationer, kartor, teckningar, och annan verk av beskrivande art.
  • Datorprogram, inklusive förberedande designmaterial
  • Musik- och teaterverk
  • Filmverk
  • Fotografiska verk eller annan bildkonst
  • Alster av byggnadskonst eller brukskonst
  • "Verk som har kommit till uttryck på något annat sätt."

Det mesta någon kan skapa skyddas alltså av upphovsrätt̊. Dock gäller lite olika villkor och skyddstider för olika typer av material.

Begreppet verkshöjd

Med verkshöjd menas i lagens mening att verket har en viss nivå, kvalitet och originalitet. Om ett verk anses ha verkshöjd påverkar flera aspekter av upphovsrätten. Ett fotografi utan verkshöjd skyddas till exempel kortare tid än ett fotografi med verkshöjd.

Om jag tecknar av ett fotografi utan lov, och min teckning inte anses ha egen verkshöjd, räknas det som en reproduktion, men om min teckning kan anses ha en egen verkshöjd (till exempel ingår i ett konstverk), räknas det som ett nytt verk, och jag räknas som upphovsman till detta.

Hur länge skyddas verk?

Skyddstider för olika typer av verk har ändrats över tid och är olika långa i olika länder. I Sverige, nu, gäller:

  • I allmänhet är skyddstiden för ett verk upphovsmannens liv plus 70 år.
  • För film, som i allmänhet har flera upphovsmän gäller: den sist överlevande +70år.
  • För foto gäller lite speciella regler, nämligen att det normalt är skyddat 50 år från och med att det skapas, om ett foto anses ha verkshöjd gäller dock det vanliga, livet +70 år. För bilder tagna innan 1994 gäller dock en äldre lag, fotografilagen, där motsvarande tider var 25 respektive 50 år. Så det gäller att ha koll där.
  • Ett undantag gäller för "kataloger och sammanställningar som saknar verkshöjd, men där mycket pengar och arbete har lagts ned". Dessa skyddas av katalogskyddet, som är 25 år från och med publiceringsdatum.

Lagar och regelverk som reglerar upphovsrätten i Sverige

Andra regler som kan påverka

Vad får jag göra?

  • Använda material där upphovsmannen varit död i mer än 70 år.
  • Använda foton utan verkshöjd (till exempel de flesta nyhetsbilder) som tagits för mer än femtio år sedan (andra regler för foton tagna innan 1994).
  • Använda material som du fått lov till av upphovsmannen/rättighetsinnehavaren. Oftast räcker det med att fråga och få ett ”ja” till svar. I fallet CC nedan har ju upphovsmannen gett lov i förväg.
  • Använda katalogmaterial enligt ovan.
  • Använda svenskt material från myndigheter och offentliga institutioner, i enlighet med offentlighetsprincipen.

Vad får jag inte göra?

  • Använda material jag inte fått lov till, under skyddstiden.
  • Kopiera ett verk och hävda att jag har gjort det.
  • Låta bli att tala om vem som är upphovsman. Undantag till detta kan handla om att man inte vet vem som är upphovsman, att det av något annat skäl inte fungerar (typ annonser och sedlar), eller att upphovsmannen godkänner att vara anonym.

Kom ihåg! Att man kan göra något betyder inte att man får göra det.

Creative Commons

Eftersom upphovsmannen har rätt att fritt bestämma hur de verk hen har skapat får användas och spridas, kan jag som upphovsman redan från början säga att det är fritt fram att använda mina verk.

Creative Commons (CC) är en organisation och en uppsättning licenser, texter som reglerar användandet av verk, som jag kan använda för att på ett tydligt och enkelt sätt tala om vad som gäller för mina saker.

Genom att använda mig av Creative Commons kan jag, med bara ett enkelt märke, tala om att du får använda mitt material utan att göra ett speciellt avtal med mig.

Det finns flera olika Creative Commons-licenser, som reglerar olika detaljer, du kan läsa om dessa på: www.creativecommons.se/om-cc/licenserna. Jag rekommenderar att du läser detta.

Naturligtvis kan jag också bara skriva en text hur som helst, där jag helt enkelt talar om vad som gäller, som upphovsman kan jag bestämma fritt över nyttjanderätten, men Creative Commons förenklar mycket.

Du kan läsa mer på www.creativecommons.se

Du kan söka efter CC-licensierat material på http://search.creativecommons.org/

Det finns också andra system med licenser på material, som GNU FDL och annat, men CC är absolut mest vanligt.